Tana

Oj, vad tiden flyger iväg! Redan sjuttonde januari, jag förstår inte hur det kan gå så snabbt?

Och idag är det torsdag och som vanligt är jag hemma under mina nästan fem timmar långa håltimmar... Jag börjar 8:10 på morgonen, har historia, och sedan börjar nästa lektion igen klockan 14:20. Det är inte så farligt dock, sista lektionen är musik, så det känns knappt som att man ska tillbaka till skolan och ha en lektion, utan mer som att man håller på med någon hobby efteråt...

Idag på historian dock, kom Christian in och gav oss våra nya scheman... Och fantastiskt! Religionen har blivit flyttad till tisdagar. Det innebär att min sovmorgon till 11:00 på tisdagar försvinner och istället får jag, håll i er nu, en NY håltimma fredagar! Jag börjar 8:10 med engelska, sedan börjar min nästa lektion 13:15, Svenska! Det är ju verkligen underbart, jag är såååå lycklig!

Det enda som gör att jag inte helt tappar koncepten är just det att under våren kommer vi ha mycket individuellt arbete i engelskan, så många gånger kommer jag inte ens behöva gå till fredagslektionen, vilket innebär att jag i de fallen kommer att börja 13:15, och det kan jag ju faktiskt leva med. Men helt underbart känns det ju ändå inte.

Igår var riktigt trevlig faktiskt. Först hade jag musik på morgonen, dagen innan uppspelning (med andra ord ska vi spela upp idag) och det gick helt okej faktiskt :). Sedan var det historia, men jag var så sjuuukt trött!! Så jag höll liksom på att somna hela tiden och Michaels röst är så behaglig att lyssna på så det var ännu svårare att hålla sig vaken då. Jag hörde att han pratade, men inga ord gick in i huvudet :P. Vi fick i alla fall sluta tjugo minuter för tidigt... Sen hade vi PA och snackade lite mer om manus, vad som saknades och vad som behövde göras och så. Lärarna delade ut biljetter till My Fair Lady som vi skulle se senare på kvällen.

Jag slutade efter PA, men jag, Johanna och Mimmi satte oss i biblioteket och gjorde en ny scen till  manuset. När vi var klara med det åkte jag hem och bara degade ett par timmar innan det var dags att åka in till stan, då jag fortfarande är hos mamma så är ju det lite längre än från pappa.

Jag glömde bort vart operan låg någonstans, visste bara att det låg mot hamnen, och så hamnade jag på någon skum öde bakgata där något larm tjöt för fullt. Men jag gick raskt igenom och kom ut vid hamnen och då visste jag vilket håll jag skulle gå åt för att komma till operan i alla fall.

Jag träffade klassen och massor av lärare på operan och så gick vi in för att se den tre timmar (!) långa föreställningen. Det var Eriks pappa som var dirigent :).
My Fair Lady var riktigt häftig i alla fall, det var den första "riktiga" musikal jag sett. Första föreställningen jag sett på operan också. Men de sjöng verkligen jättebra allihopa och det var verkligen snyggt arrangerat och duktiga skådespelare och superduktiga dansare, det var verkligen otroligt! Men jag såg hela tiden framför mig Julie Andrews i huvudrollen, eftersom det var hon som gjorde orginalet, och det är inte lätt att bli jämförd med Julie Andrews! Men det var en riktigt duktig huvudrollsinnehavare och en rolig musikal. Men ja, det hände att den kändes liiite lång.
Sen när allt var slut skulle alla gå fram och tacka och buga och ja, allt sådant. Nu är man verkligen ännu mer peppad att få börja öva på våran egen musikal och få allt att fungera, det är verkligen jätteroligt!

Jag kom i alla fall hem ungefär halv tolv och slocknade direkt, men jag var ändå dödstrött när jag gick upp igen vid sju. Och nu ska jag snart ha uppspelning! Har förberett mig genom att ägna större delen av min vistelse hemma med att titta på Scrubs, säsong 2, som jag äntligen fick utav Sara idag :D. Yay!

Har ingen engelska imorgon, så sovmorgon till 11:00 då :D. Dubbelyay! men det blir nog ändå tidig läggning för mig idag :D.

   

Idag fick det bli tre bilder, på världens sötaste lilla hund :D. Det är min mormors hund Emma ^^. Åååh, vad jag längtar tills jag kan skaffa min egen hund och tills jag har råd med att ha en egen häst igen! Men man får se till att njuta av alla tider i livet och inte bara längta framåt hela tiden, då hinner man ju bli gammal och så har allt gått en förbi :O. Det vore verkligen en tragisk känsla!

Adios!