Tana

Puh, nu har vi städat klart, jag och bror. Du skulle ha varit stolt över mig :).
Jag saknar såna saker, som att du kunde vara stolt över mig. När jag lyckades laga mat, äta något nytt, eller städa. Eller när jag köpte ett klädesplagg som du tyckte om. Eller fixade ett nytt jobb till mig själv.

I många avseenden är jag verkligen en riktig lillasyster. Hur jag såg upp till dig i allt du sa och gjorde. Och ville att du skulle säga att jag var bra, få din uppmärksamhet. Jag kunde gå med på i princip vad som helst om det var du som föreslog det. Och jag var så stolt över dig ska du veta. Över allt du gjorde och åstadkommit och alla dina drömmar. Jag pratade ofta om dig. Och jag var så glad att du var min, och fanns i mitt liv.

Det är kväll igen. Jag hade velat ringa dig, prata med dig och bara få höra din röst. Men här sitter jag och pratar med dig i min fantasi istället. Inte riktigt lika tillfredsställande måste jag säga. Men det är allt jag har.

Jag har skrivit en låt till dig. Jag skrev den långt innan du bestämt dig för att jag inte var värd besväret. Då när du knappt pratade med mig och jag gjorde allt för att fånga din uppmärksamhet och få dig att bry dig. Häpnadsväckande nog passar texten fortfarande in på mina känslor.

Jag tänkte öva lite på den nu. Jag tycker om att spela den. Den är väldigt fin, jag är nöjd med den. Saknar dig lika mycket som den dag du lämnade mig.

Puss och kram!