Tana

Igår var det den första november.

Enligt de gamla Kelterna var det dagen då man begravde sina ledsamheter från året som gått och blickade framåt istället.

När jag var ungefär femton blev jag väldigt intresserad av andar och magi. Så när vi gick på en marknad i Smögen och jag hittade en bok om magi, föll det sig naturligt att jag skulle köpa den. Det är en jättevacker bok, svarta pärmar som man stänger med ett silverband, och med snirkliga bokstäver står det "Magi" i silver på framsidan.

Idag litar jag inte blint på sådana saker, men jag bibehåller ett öppet hjärta vad gäller andlighet. Och allt som står i boken är fakta om den här sortens tro. Det finns med bla egyptiska, indianska, och keltiska riter i boken, och en lista över symboliken i färger, siffror, månader och datum.

När jag kom hem från Grekland i somras, hade jag ett rum fullt med saker från min och Johans tid tillsammans. (Jag är en sådan person som sparar på allt sentimentalt tjafs). Så jag hade gamla biobiljetter, en vinflaska i form av en katt som jag använde som vas, kläder som han gett mig, samt en "värdecheck" som han gav mig när han skulle åka ner till Bad Gastein. Där stod att han var skyldig mig "Massa pussar" och "Massa kramar".

Det mesta slängde jag och rensade ut på direkten. (Kläderna sparade jag, de var både fina och ganska dyra, så jag fick komma över det faktum att de var från Johan). Men den här värdechecken la jag i ett brev för att posta tillbaka till honom, tillsammans med ett brev som jag skrivit om hur illa han hade gjort mig.

Men när jag väl skulle posta det här brevet så kunde jag inte hitta det.

Under veckorna som följde hittade jag min gamla bok om Magi och fastnade i den. Ungefär samtidigt återfann jag brevet. I boken hittade jag Samhainriten, en gammal keltisk rit, som utförs den första November.
Egentligen ska man ha en korg som man begraver i trädgården med det objektet som står för alla ledsamheter man vill släppa.

Igår gjorde jag en variant på detta. Jag eldade upp brevet med allt dess innehåll ute på balkongen, i en blomkruka. Samtidigt hade jag ett blått ljus tänt ("blått är andens färg och representerar helande, idealism och övernaturligt beskydd"). Idag begraver jag askan i krukjorden.

Idag är en ny dag, ny vecka, ny start. Idag blickar jag bara mot framtiden. Jag har begravt mina ledsamheter.