Optimisten

Mitt liv är som någon slags parodi ibland. Känner mig som Charlie Chaplin.

Så igår stod jag vid Statoil-macken, i regn och rusk, och kämpade med den där jäkla punkteringen. För andra gången på en vecka. Fick den lagad. Imorse skulle jag vara duktig och tvätta, och bestämde mig då för att kolla till cykeln. Mycket riktigt. Den hade punktering - IGEN!!!!!
Nu ger jag upp. Skiten får stå tills jag ids ta den till någon cykelservice, köpa nya däck och så får de rätta till allt som kan vara fel på den.

Dessutom är jag på gymmet. Ett jobb där jag faktiskt har slutat. Men jag är för snäll för att säga nej när folk frågar, och det är ju bara några timmar.
Söndagen har annars spenderats med att städa hela lägenheten, så jag känner mig rätt duktig ändå.

Jag har inte ens börjat planera för vad jag ska ta med mig till Stockholm heller... Allt blir väl impuls och sista minuten som vanligt.

Jag låter kanske lite gnällig just nu. Men överlag är jag rätt nöjd och glad med livet. Jag och Tilda såg Patrik 1,5 och Fear and Loathing in Las Vegas igår.
Patrik 1,5 rubriceras som en kärlekskomedi. Mycket komedi var det inte direkt, men en bra film! Skulle nog snarare kalla den drama dock - för den som är intresserad av att se den!

Fear and Loathing är så knarkig som det blir. Grymt rolig, men att ha åtminstone engelsk text när man ser den är att rekommendera! Johnny Depp i högform.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0