Carried away by a moonlight shadow
Inget drama varken med familjen eller vännerna och min kära tycktes mindre nervös än han annars kan vara i sådana här sammanhang. Vädret var måttligt kul, men kunde definitivt ha varit värre!
Söndagen bjöd på lite utomhuslek, städning och att säga hej då till Stefan igen :(. Men snart ses vi igen och då kommer vi inte behöva skiljas åt på länge!
I all denna glädje som gott sällskap och fint väder för med sig, kan jag inte hjälpa att undra om världen har blivit hårdare?
Min barndom är på många sätt omringad av värme och trygghet, både i min familj och i min omvärld. Men när jag läser tidningarna idag blir jag lätt beklämd.
Gamla kvinnor som blir mördade på parkeringsplatser eller när de ska plocka blommor. Kriminella som avrättar varandra på dansgolven i stan. Människor som blir misshandlade och knivhuggna medan allmänheten tittar på. Barn som dödar sina syskon, och föräldrar, och andra barn, och föräldrar som dödar sina barn.
Har det alltid varit såhär? Var det bara det att jag inte hörde om det som liten? Eller har det faktiskt blivit värre?
Samhället idag har förändrats. Annat var det förr - på den gamla goda tiden!
Sv: Ja, det ska bli skönt när vi väl kan inviga agilitybanan :)
Det begås inte fler mord nu än på 70-talet har jag läst i någon tidning. Men medias bevakning är helt annorlunda och dessutom skriver de om mord när det begås, när mördaren blir tagen, när rättssaken kommer upp, när domen avsägs och ibland när mördaren släpps fri efter avtjänat straff. Det blåser upp det hela enormt. Men självklart hade det bästa varit om vi slapp brottslighet helt.
Enligt Brottsförebyggande rådet har det inte blivit värre, utan till och med lite bättre sedan 90-talet. Media betyder mycket för att man ska få reda på allt som händer, och hemskt är det ju ändå med alla våldsbrott och mord.
Tror:
1. Tidningarna skriver mer öppet om det idag.
2. Man va mer ignorant och ovetande som liten.
Men det är möjligt att det blivit värre...
