Tana

Ännu en morgon. När jag vaknade imorse blev jag förvånad över klockan som stod och ringde. Är det inte helg?

Jaha, och min tur bara fortsätter. Sara berättade också igår att jobbet på Glitter som jag tänkte söka i höst, kommer det antagligen inte bli någonting med, eftersom de lägger ner sin butik i nordstan. Det innebär att alla som jobbade där, kommer söka till Allum istället och har då förtur. Allt går ju verkligen så bra för mig just nu.

På fredag åker jag i alla fall upp till mormor. Jag hade en ny sån där ångestattack i förrgår, när jag beställde biljetten. Du förstår, de senaste gångerna jag har satt mig på ett tåg, var alltid på väg till dig. Så jag visste att när jag kom fram skulle jag mötas av ditt leende ansikte. Den här gången kommer jag sitta där själv, och tänka på dig och enbart dig. I sex timmar.

Idag är en sån där dag då man finner sig vara törstig hela tiden. Det kan vara för att min middag igår bestod av en banan, ett glas med nötter och fyra glas vin. Jag vet inte varför jag mår så mycket bättre när jag inte äter som jag ska. Eller jo, det vet jag, men det är en lång historia och jag får ta den en annan gång.

Kontentan är i alla fall att du alltid blev så irriterad/orolig när jag fuskade med maten. Nu kan jag fuska hur jag vill, och det är det enda jag kan göra för att uppnå någon slags "må bra"-känsla. Så nu vet du.

Jag ska försöka väcka brorsan, han är ju seg som sirap och hur någon kan sova sig igenom hans alarmklocka är för mig en gåta. Vi hörs!

Puss och kram