Tana

Favoritdagen igen - fredag!

Jag är på gott humör idag! Jag fick A på min kemitenta, vilket innebär att jag kommer få A i betyg i Kemi A! Detta firades igår med lite skumpa. Och idag ska jag och hjärtat käka oss en pizza och mysa till fredagsfinalen av Vem vet mest? följt av att jag ska ut med en klasskompis på kvällen.

För övrigt anmälde jag mig just att delta i nästa säsong av Vem vet mest?... Inte för att jag tror att jag skulle vinna eller så... Men det hade varit grymt roligt! Shit vad jag skulle sitta och nörda gamla politiker, poeter, författare, arkitekter och konstnärer, bara för att inte skämma ut mig! Kanske kika igenom världskartan lite också...
Och om det ändå gick åt skogen skulle jag ju ha lärt mig en del i alla fall... :).

Nåväl, inte för att jag kommer att komma med. Men det hade varit kul!

Söndagkväll, och ny skolvecka på G.

Idag köpte jag, välbehövligt, nya skor!
En gång på tiden brydde jag mig inte det minsta om skor. Men med växande ålder har tyvärr min skosmak växt sig starkare, och dyrare...

Med denna blodade tand har det också blivit allt svårare att hitta skor jag tycker om. Och, varning det blir liiite modeblogg-stuket här, det finns endast en affär som aldrig sviker mig! Och det är Vagabond. Alltid snygga skor, och även om man inte kan kalla det för billiga skor, så är de inte hutlöst dyra heller!

Dagens inköp gick på 900 :-, och har jag tur ska de räcka allra minst fram till sommaren, helst hålla ända till hösten om jag sköter dem väl! Väldigt nöjd är jag i alla fall, än sålänge.

Det är fredag igen, och jag har gjort mig en gosig caipiriñha (om det är så det stavas) att smutta på! :)

Idag känner jag mig allt nöjd med mig själv. Jag har zumbat, städat hela lägenheten, dammsugit (dammsugat??), och gjort en fruktsallad som vi ska äta till efterrätt! Dessutom var jag duktig på mitt prov igår, även om jag är osäker på om jag var A-duktig...

Och en annan sak som förgyller dagen... studiebidraget!! Tänk att varje gång det kommer, sitter man på undergångens brant (mer eller mindre). I ett par veckor nu har jag kramat varje slant, pressat ur det sista ur varje tub med tandkräm eller kaviar eller ansiktstvätt. Tackat nej till fika och lunch och utekvällar.

Men nu är det här och man är kung för en dag igen!

ps. Jag och Stefan har blivit helt sålda på "Vem vet mest?" på tvåan... Stefan skulle egentligen ut en sväng med sin klass idag, men istället stannar han hemma med mig och myser och tittar på programmet. Ah yes - seniorlove!



God helg!! (Jag måste säga att denna drink är mycket trevligare i verkligheten än vad den ser ut på bild...)

Zumba-onsdag.

Intressant fenomen, för två dagar sedan när jag bokade mig till klassen stod jag på plats nummer 27 i kön. Nu står jag på plats nummer två. Vilket betyder att vid halv sju ikväll när klassen börjar, kommer jag med största sannolikhet ha fått en plats.
Vad gör folk?? Bokar de sig på allt IFALL de skulle ha lust att gå på något? Vi snackar alltså trettio pers som har avbokat sig på två dagar. Det är mer än halva klassen.

Men inte mig emot, jag får ju plats då :).

Imorgon gäller det!!

Jag älskar min bräda, och jag tyckte bindningarna var skitsnygga!

Men är de snygga tillsammans...?

Om en liten stund ska jag lugna själen med lite yoga på SATS.

På torsdag är det kemitenta, vilket är en aning stressande eftersom jag satsar på toppbetyget i detta ämne. Så det är bara att läsa och nöta!

Vintern har förvandlas till slask och isgator utanför fönstret. Och igår köpte jag nya snowboardbindningar på avbetalning. Vet inte hur smart det var, men de var ganska billiga och jag behöver nya! Tungt att vara student och inte ha några pengar...

Jag längtar efter sommaren...! Men ändå inte eftersom allt är så osäkert detta närmaste halvår...

Njuta av nuet och hålla mig kall. Det ska jag göra.

Freeeedaaaaag!

Bästa dagen på hela veckan - alla gånger!

Idag har jag gått upp "tidigt" (halv nio är tidigt i min värld!) och dansat zumba, bastat och laborerat. Vi fick göra "kemiska trädgårdar" vilket var ganska roligt faktiskt.
Om man lägger i kristaller av alkalimetalls-salter (som är väldigt reaktiva) i en natriumsilikat-lösning (vattenglas) så tränger vattnet in i kristallernas "skal" och det bildas en bubbla av koldioxid som tvingar kristallerna att växa.
Detta går väldigt fort, så man kan med ögat se hur en bubbla i kristallen formar stalagmiter i grönt, röd-violett och gult, beroende på metall.
I slutändan såg det ut som små undervattensstäder!

Nu står våra trädgårdar och växer till sig ytterligare tills nästa gång vi kommer och ska laborera. Får se vad som hänt med dem då!

Annars är det nu bestämt att Matilda och Emil ska följa med mig, Stefan och Andreas när vi åker till Sälen 8:e-13:e februari! Ska bli suuuuperroligt!

Och ikväll ska jag unna mig själv godis och en bra film! Mer plugg kan vänta till imorgon...

Idag är det 100111, alltså den 10:e januari 2011.

För ett år sedan, alltså 100110 låg det en pojke (eller man är kanske mer lämpligt för en 24-åring) bredvid mig på ett hotellrum i Frankrike som stapplande fick fram att han älskar mig. Han var nervös och jag tror inte han vågade se mig i ögonen när han sa det.

Han är den första och enda som sagt och menat det på ett romantiskt vis. Och jag log och sa att jag älskar honom också.

Nu är det ett år senare, och vi bor tillsammans i Stockholm. Och är inte särskilt nervösa när vi säger att vi älskar varandra. Men orden betyder inte mindre. De betyder lika mycket nu som de gjorde då.

Inte så att vi aldrig tjafsar med varandra. Ingen är perfekt. Men det jag försöker säga är...

Det har varit ett underbart år tillsammans!

Yes, jag har tagit tag i mitt liv! Lite i alla fall...

Imorse var det Zumba på gymmet, ganska roligt faktiskt! Men jag har lite svårt att hantera att se mig själv i spegeln när jag inte kan stegen ordentligt... Dock känns det lite bättre av att jag inte är den enda som inte är en salsa-gud.

Efteråt spenderade jag fyra timmar med att räkna inför matteseminariet nästa vecka, med en tjej från klassen. Jag svär att min mattelärare är sadist! Just som jag började tro att jag förstod matten...

Och idag har jag bestämt mig för att det är dags att plocka ner granen. Vilket känns lite sorgligt, men det är ju faktiskt trettondagen. Granen ryker idag och resten av pyntet den trettonde, på tjugondedagen.
Jag wikipediade om varför man man "firar" trettondedagen och tjugondedagen. Det stod massor, men jag minns nästan ingenting.

Utom att det hade med kyrkan att göra (såklart), och att det först var trettondedagen som var det officiella slutet på julen, men av någon anledning blev det tjugondedagen. Och att i Mexico sitter julpyntet kvar till 2:a februari.

Så nu vet ni det!

Snyft. Nathan Stark är död.

Ni vet kanske inte vem han är, men han var en visionär... I tv-serien Eureka, dvs. På riktigt är han bara en skådespelare som heter Ed Quinn och antagligen inte vet mer om vetenskap än vad jag gör.
Men det är fascinerande hur hårt man tar det när ens favoriter dör, även om det bara är på låtsas...

Det bästa med Eureka är att serien faktiskt gör mig mer intresserad av fysik. Vilket enbart är positivt eftersom jag är mitt i kurs A och snart börjar med kurs B!

Jag kan inte hjälpa att undra hur mycket tv och media faktiskt påverkar vad man tycker och tänker. Personligen brukar jag tro att jag inte blir så påverkad av vad tidningar skriver och tv visar.

Men för två veckor sedan tyckte jag att fysik var pest. Nu vill jag lära mig mer. Jag är helt klart överbevisad.

Så var det slut på alla festligheter och vi träder återigen in i januari.

Det är nu man ska börja "ta tag" i saker. Är inte det ett hemskt ord? Man ska ta tag i allt man skjutit upp för att det varit jul och nyår och ledighet.

Jag ska ta tag i fysik, kemi och matte (på västfronten intet nytt). I min träning (bara sex månader kvar till beach 2011 för tusan! ;)) och att få undan pynt och röja kartonger och skapa ordning i kaos. Piece of cake. Eller peace of cake, som också är populärt!

Vad ska du ta tag i?
Eller släppte du aldrig taget?