Tana

... då inget riktigt fungerar för en.

Det började med att jag drömde vansinniga drömmar hela natten - ja det är som vanligt. Jag bodde i Lund, men ändå hemma i Göteborg, och så var vi på något ställe som var Matilda och hennes mamma Nillas, men ändå var det mitt och mammas.
Och det var ett mysigt ställe där de sålde glass och godis bakom en bardisk och så var det jättestort och hade en massa enorma simbassänger... och så tänkte jag och Matilda att: "Ja, vi bjuder in några av våra kompisar!" och helt plötsligt var det istället en vild fest som var helt utom kontroll och det var jättehög musik och stökigt överallt och det enda jag kunde komma att tänka på var "Oj vad arg mamma kommer bli!" men ändå var jag av någon anledning för full för att kunna bry mig. Vilket var lustigt, för jag har aldrig drömt att jag var full förut.
Och sen hade jag helt plötsligt inga kläder på mig! Och för mitt liv kunde jag verkligen inte hitta dem heller!! Och helt plötsligt hade ingen några kläder på sig, vilket jag fann väldigt underligt så jag sprang ut på gatan och då hade jag plötsligt i alla fall underkläder på mig. 
Så sedan hoppade jag och Matilda upp på en vagn (fortfarande fulla) och åkte till skolan... Alltså, det går inte riktigt att beskriva exakt hur sjukt allting var, och visst, det låter kanske som en rolig dröm men det var det verkligen inte!
Om alla drömmar betyder något, då är jag verkligen nyfiken på vad den här betydde... 

Hursomhelst ringde väckarklockan och jag kastade mig upp... gjorde mig i ordning och så vidare och SJÄLVKLART lyckades jag på något vänster bli sen. Jag förstår inte hur det går till! När jag än ställer klockan, så lyckas jag på något vis alltid dra ut på tiden någonstans så att jag blir försenad! 
Jag skyndade till bussen i alla fall och dök upp i skolan, endast tio minuter försenad, och ryckte i klassrumsdörren. Men nehej, den var låst. 
Jag knackade lite, ingen öppnar, sedan ringer jag efter Johanna - inget svar. Men då hör jag som en räddare i nöden antingen Remina eller Becky ropa: "Morsing, vi är här borta!" 
Det visade sig hursomhelst att vi hade gruppförhör idag och jag hade i själva verket inte behövt vara i skolan förrän tjugo i tolv! Såååå onödigt, framförallt med tanke på hur jag stressade :P. Den ordinarie lektionen börjar egentligen 10:40, inte 11:00 som jag skrev igår... Eller ja, från och med nästa fredag kommer den ju vara på tisdagar istället, och vi (eller okej, jag var inte så delaktig i själva övertalandet) har lyckats flytta svenskan till onsdagar, så på fredagar kommer jag från och med nu antingen sluta halv tio eller vara helt ledig :D!!

Nåväl, skoldagen tog slut i sinom tid och jag tog mig hemåt med tåget. Mitt i lite Scrubs-tittande ringer de från dansskolan och förklarar att nybörjarkursen i Jazzdans tyvärr kommer att bli inställd på grund av för få anmälda, så istället ska jag nu börja i fortsättningskursen :O... Okej, det kändes inte så jättefarligt, men ändå ännu en mindre motgång... Får hoppas att jag inte kommer att göra bort mig totalt. 

Sedan packade jag mina grejer för att åka först till spinningen och sedan hem till far. Cyklade i alla fall en timmas spinning... Det är lustigt med spinning, för det kan vara jättejobbigt och så sjukt enkelt på en gång. Man orkar lätt med en timma , men man är ändå riktigt trött när man är klar och man blir verkligen jättesvettig!! Kändes SÅDÄR kul att åka på spårvagnen hem till far sedan i det tillståndet, men vad kan man göra liksom? 
Mitt största problem med spinningen är väl att jag då och då blir lite uttråkad, men aldrig så farligt att jag inte pallar med det, och man känner sig ju alltid så nöjd efteråt :D. 

Jaja, jag packar på mig alla mina grejer igen efter passet - som en annan packåsna, och skyndar mig ut till Redbergsplatsen. Men hade jag någon nytta av det? Icke! När jag kommer gående ser jag spårvagn 3 susa förbi mig. Kul... verkligen. Men så får jag syn på 6:an och tänker: "Ja, men den åker ju in till stan i alla fall där jag kan byta spårvagn!" Jaha? Trodde jag det själv eller? Självklart tar den någon annan konstig väg, så jag hoppade av vid svingeln och fick ändå vänta på ettan... 
Ettan tog mig in till stan i alla fall, och där fick jag vänta på buss 19 vid domkyrkan, innan jag till slut kom fram till Vasaplatsen. Mestadels fick jag stå upp hela vägen med mina tre väskor som efter ett tag började kännas som om de vägde ett ton... 
Jag kommer in i trappuppgången, och grattis till mig!!! Hissen är naturligtvis "upptagen", vilket den inte alls är, utan det är idioterna på våning fem som har låtit dörren stå öppen till hissen så att ingen annan kan använda den. 
JAG MENAR ALLVARLIGT TALAT?!?!?! 

Så istället får jag gå upp alla trapporna, helt slut efter spinning och spårvagn och hungrig som en bäver då jag inte fått äta något sedan lunch i princip, med mina väskor... Kommer fram till dörren, jaha, där var det låst och nersläckt, pappa är inte ens hemma ännu! 

Jag ringer och frågar vart han är och hur det blir med maten, han säger i alla fall att han ska komma hem snart och att vi ska äta Spaghetti Carbonara :D, vilket jag inte säger nej till :D! Ungefär en timma senare blir faktiskt denna dröm verklighet :). Menmen, eftersom jag knappt träffat far min på två veckor och snart inte kommer träffa honom på ungefär två-tre veckor till, så hade jag planerat att vara hemma ikväll med honom, då han åker till Alperna imorgon. Men då visar det sig att han ska ut med två kompisar, så nu blev jag ensam hemma istället :P. 
Jaha, så det var inte mycket som riktigt blev som planerat idag. 

Men trots detta har jag faktiskt lyckats behålla mitt goda humör hela dagen, och det är faktiskt väldigt ovanligt när man har såna här dagar :). Har varit på bra humör hela veckan faktiskt, ingen aning om vad det kan bero på, men det är en trevlig känsla :D. 

Herregud att jag aldrig kan skriva korta inlägg!! Men jaja, så kan det bli. 

                         

Fick bli ett gäng nyårsbilder idag. Jag har fortfarande inte fått alla... men detta är ett litet urval av de jag har i alla fall ^^. En nyår jag sent kommer att glömma! Tack alla som gjorde det till en sådan minnesvärd kväll :D!

Good-bye!